Det kan verka väldigt enkelt, kanske så enkelt att man inte ens ställer sig frågan, men det är ändå en komplex apparat som många helt enkelt inte förstår – hur fungerar egentligen ett mikroskop?
Vad menas ens med “mikroskop?”
De flesta vet nog syftet med ett mikroskop, att förstora bilden av ett objekt, men det kan göras på olika sätt. Under tidens gång har det funnits olika slags maskiner som kunnat göra detta, ända sedan de första glasskärvorna användes för tusentals år sedan. Idag finns det flera olika varianter, som digitala USB-mikroskop och elektronmikroskop. Inte undra på att det är svårt att hänga med ibland!
Det vi brukar syfta på när vi pratar om vanliga mikroskop är den ljusbaserade varianten, och mer specifikt den som på engelska brukar kallas för compound microscope eller high power microscope. Dessa tenderar att vara betydligt kraftfullare än den andra populära varianten, stereomikroskop (stereo microscopes på engelska). Den stora skillnaden mellan dessa är egentligen att steromikroskop har två objektiv, medan compound-mikroskop bara har ett.
Hur fungerar ett vanligt mikroskop?
Två olika objektiv som kan användas i ett mikroskop. Bild av Zephyris.
Ett mikroskop består egentligen av ett rör med ett objektiv, det vill säga en förstorande lins, som fångar upp ljuspartiklar som reflekterar mot föremålet som man vill förstora. Under det finns det vanligtvis en ljuskälla som lyser upp, så att användningen av mikroskopet inte blir beroende av tiden på dygnet eller hur upplyst rummet man befinner sig i är. När ljuspartiklarna går igenom linserna skapas en bild högst upp i röret (i det som kallas för ett okular) där objektet syns, förstorat.
Förstoringen kan i enklare mikroskop vara ganska liten, men kan med dyrare och modernare varianter vara flera hundra eller så mycket som tusen gånger. Förstoringen mäts i “x”, så att en förstoring på hundra kallas “100x” och en på femhundra kallas “500x”.
Hur många okular?
Ett mikroskop med två okular (även kallat binokulärt mikroskop). Bild av Moisey.
Ett vanligt ljusmikroskop kan ha mellan ett och tre okular. Med ett okular tittar man helt enkelt med ett öga som i en kikare, medan man med två okular kan använda bägge ögon. Mikroskop med tre okular använder det tredje för att spänna upp en kamera, vilket gör att man kan fota eller filma samtidigt som man kan titta själv. I ett traditionellt binokulärt mikroskop leder bägge okularen till samma objektiv, vilket gör att förstoringen inte påverkas – det här skiljer sig i ett stereomikroskop, som inte bara har två okular utan även två objektiv. När man använder ett stereomikroskop kan man därför få ett ökad djupseende, vilket tyvärr sker på bekostnad av förstoringen.
Den största fördelen med att ha två okular istället för en är helt enkelt det praktiska. Många föredrar att titta med två ögon istället för ett, och det kan ofta ta lite tid att vänja sig vid att bara titta med ett öga, även om bilden man ser egentligen är densamma oavsett om man tittar med ett öga eller bägge.
Andra varianter av mikroskop
USB-mikroskop har inget okular utan visar bilden direkt på en datorskärm. Bild av Brad Flickinger.
Som sagt så finns det många olika typer av mikroskop, trots att de olika varianterna av binokulära mikroskop är de vanligaste. Med USB-mikroskop skickas bilden inte till ett okular utan direkt in i en dator, vilket gör att man kan titta på förstoringen direkt på en datorskärm.
Det underlättar speciellt när flera personer vill titta samtidigt, och vill man ta med sig mikroskopet ut i naturen kan man använda en bärbar dator eller surfplatta.
Det finns också elektronmikroskop, som istället för ljuspartiklar använder sig av elektroner – det gör att de kan se en mycket större förstoring, men det gör dem också mycket mer komplicerade, stora, och dyra. Elektronmikroskop används därför speciellt i forskningsmiljö, och speciellt av exempelvis nanoforskare.
Medan det finns olika varianter av mikroskop ute på marknaden så är det definitivt binokulära mikroskop som ses som den “typiska” varianten som är den alla menar när de pratar om vanliga mikroskop. Det märks kanske speciellt av att vi egentligen inte har ett speciellt ord för dem på svenska, utan bara kallar dem vanliga mikroskop!