Mikro|skop [-skå•p] s. -et ;
- = instrument för iakttagelse
under stark förstoring
– SAOL 13 (2006)
Det finns en mängd mikroskop på marknaden, något som kan göra det svårt att veta vad man behöver för att få resultaten man vill.
Är du exempelvis intresserad av att skapa tredimensionella bilder av dina prov eller planerar du att studera mycket transparenta prov? Ett och samma mikroskop kan ofta inte erbjuda både och.
Här nedan går vi i bokstavsordning igenom allt från USB-mikroskop till svepelektronmikroskop i hopp om att kunna ge en klarare bild av vad varje typ av mikroskop har för fördelar.
Akustiskt mikroskop
Använder högfrekventa ljudvågor som riktas mot objektet. När dessa studsar tillbaka från objektet konverteras de till en helhetsbild via elektronisk behandling.
Binokulärt mikroskop
Ett mikroskop med två okular; ett för var öga, för att du med båda ögonen ska kunna se provet.
Compound-mikroskop
Består av ett tvålinssystem, där bilden formas i systemet närmast objektet och förstoras av systemet närmast ögat. Är oftast benämnt som bara ”mikroskop”.
Elektronmikroskop
Ett mikroskop som använder elektronstrålar snarare än ljus och därmed formar en bild som kan visas. Elektronmikroskop tillåter en väldigt överlägsen förstoring och upplösning. Bilden kan visas på en fluorescerande skärm eller kan fotograferas. Svepelektron- och transmissionselektronmikroskop inkluderas både i benämningen ”elektronmikroskop”.
Fasmikroskop / Faskontrastmikroskop
Används för att lyfta fram kontraster i mycket tunna eller väldigt transparenta preparat. När ljuset passerar provet uppstår förskjutningar vilka kan bero på objektets material eller tjocklek. För att se dessa fasförskjutningar används ett faskontrasmikroskop, varav de går att avläsa som olika ljusintensiteter i bilden.
Fluorescensmikroskop
Används mest inom cellbiologi. För att aktivera sitt prov kan olika fluorescerande kemikalier användas för färgning som ger önskad effekt under UV-ljus som mikroskopet är utrustat med.
Interferensmikroskop
Ett mikroskop med samma fördelar som ett faskontrastmikroskop, men ger en tredimensionell avbildning av provet. Även känt som Nomarski-mikroskopi.
Kirurgiskt mikroskop
Detsamma som operationsmikroskop, se nedan.
Kornealmikroskop
Ett kornealmikroskop är ett optisk instrument som används inom ögonundersökning och tillåter användaren att studera endotelet som finns i den bakre ytan av hornhinnan. Möjliggör diagnos för olika ögonsjukdomar.
Ljusfältmikroskop
Ett standardmikroskop som används inom histologi. Kräver färgade vävnadssektioner.
Ljusmikroskop
Används för att undersöka ofärgade eller färgade partiklar på den cellulära vävnadsstrukturen, som har skurits i bitar och färgats. Har en upplösning på 0.2 mikrometer (μm). Moderna ljusmikroskop har ett okular och en objektivlins som tillåter förstoring. Under objektbordet finns även en kondensor som samlar och fokuserar ljuset på ditt preparat eller prov. Ljuset som når ditt objekt splittras och din bild visar därför ett ljust, nästan vitt prov medan bakgrunden är näst intill svart.
Granulat från vetestärkelse under ljusmikroskop, färgat med jodlösning.
Mörkfältsmikroskop
Ett mörkfältsmikroskop används för att studera ofärgade prov, ofta bestående av levande vävnad, där ljuset som skulle nå objektivet stoppas av en cirkulär skiva i kondensorn. Ger dig en mörk bakgrund och ett ljust objekt.
Operationsmikroskop
Designat för att utföra kirurgiska ingrepp som kräver högt mått av finkänslighet och finess, till exempel ingrepp på inneröron, ögon eller de små blodkärlen i hjärtat.
Polariserande mikroskop
Används för att studera ben och muskler, ibland även mineraler. Utvecklat baserat på fenomenet ‘dubbelbrytning’.
Röntgenmikroskop
Använder röntgenstrålar i stället för ljus, där bilderna brukar skrivas ut på en plastfilm för vidare undersökning i större format.
Simpelt mikroskop
Ett mikroskop bestående av en singellins.
Spaltlampa
Detsamma som kornealmikroskop, se ovan.
Stereomikroskop
Ett binokulärt mikroskop som modifierats till att ge en tredimensionell bild av ett prov.
Bild på ögat hos en Vespula Vulgaris (vanlig geting), tagen i stereomikroskop.
Svepelektronmikroskop (SEM)
Ett elektronmikroskop som producerar en högförstorad bild av ytan av ett prov med en yta som metallbelagts. Elektronstrålen scannar provet och bygger upp en bild som utgörs av varje punkt där elektronerna reflekterats. Väldigt användbart för att bestämma ett föremåls tredimensionella struktur.
Bild av en schistosomaparasit, förstorad x256 i svepelektronmikroskop.
Transmissionselektronmikroskop (TEM):
Ett TEM är likt ett inverterat ljusmikroskop, där du använder elektroner från en uppvärmd glödtråd i toppen av mikroskopet. Elektronstrålen skjuts ut från en elektronkanon och fokuseras när den passerar en elektromagnetisk kondensorlins, i syfte att endast en tunn stråle ska träffa provet. När provet träffas sprids strålarna och ”spelar in” provets struktur, därefter passerar strålarna ett elektromagnetiskt objektiv och projektionslins som ger dig en förstorad bild av provet. Bilden återfinns vanligtvis på en glasplåt eller eller fotografisk film.
Bild av höbakterien Bacillus Subtilis, tagen med transmissionsmikroskop.
USB-mikroskop
Ett handhållet mikroskop du kan ansluta direkt till din dator, monitor och även portabla enheter som surfplatta eller mobiltelefon. USB-mikroskop finns i olika utföranden med olika kapacitet, men erbjuder en maxförstoring på ca. 200x. Bra för kontrollverksamhet inom olika industriområden, men passar även den som har mikroskopi som hobby eller den som arbetar inom utbildningssektorn.
UV-mikroskop
Använder en ultraviolett ljuskälla. Bra att använda i samband med histokemiska studier och finns endast tillgängliga som fotografiska bilder.